-
It’s the final countdown…
”we’re leaving together, but still it’s farewell, and maybe we’ll come back…” som en populär låt från det ljuva 80-talet heter…vi börjar nu nedräkningen. Om exakt en vecka, på självaste nationaldagen, bär det av på långt äventyr. I helgen ska resväskorna fyllas med minimal packning (hur det nu ska gå till!) och kom-ihåg-listor skrivas så vi får med oss allt väsentligt (pass, biljetter mm)…sen sätter vi oss på planet för en 24 timmars färd från Stockholm via London-Singapore-Sydney för att därefter njuta av ledigheten och allt spännande vi kommer att få vara med om 😀
-
Livet runt dammen…
Det växer så det knakar runt dammen. Löjtnantshjärtat har blivit fantastiskt fin och frodig, riddarsporren (som vi flyttade från framsidan från sin tynande tillvaro) börjar också växa till sig. Gräset har blivit något vildvuxet och behöver tyglas en del. Den övervintrande lavendeln börjar arta sig riktigt bra, ska bli kul att se den i blom i sommar. Vår fina japanska röda minilönn blir allt ståtligare. Funkiorna börjar krypa upp ur jorden. Gullvivor, både röda och gula och rosa jordvivor blommar på för fullt. Irisarna är gröna och fina i bladen och nu väntar jag bara på blomstänglarna – blomningen lär vi missa i år. Växtligheten vid vattenfallet, taklökarna och fetbladsväxterna har också…
-
Svartfotsvraket i Stavsnäs, Värmdö
Första ”riktiga” dyket som nybakad dykare gick av stapeln vid Svartfotsvraket som ligger på ca. 11 till 16 meters djup. Jag och min parkamrat Cristoffer fick en alldeles, nästan perfekt, sikt på ca.7 meter. Fastt det kändes som 10 m. om man skarvar lite… Jag tog lite nybörjarbilder, men man måste ju börja någonstans. Lite dramatik blev det också när både jag och Cristoffer fastnade i en fisklina på 10 meter. Så min kniv fick jobba redan på första passet. När vi kom upp så ville en båtägare ha hjälp med att montera bort en propeller från sin båt, så det fick bli starten på vårt andra dyk. Propellern satt…